Fråga experten - om solskydd och hudvård i sommar
Vår hudexpert Dr Johanna Gillbro har svarat på några av de vanligaste frågorna vi får in just nu som handlar om solskydd och användning av hudvård under sommaren. Har du en fråga om hudvård eller huden? Skicka in den till info@skinome.se så kanske Johanna svarar på din fråga nästa gång!
1. Hej! Vilka ingredienser ska man undvika i ett solskydd och vilka ingredienser är bra?
För att svara kort - man ska välja ingredienser utifrån både ett hud- och miljöperspektiv. Det bästa valet är mineralfilter och moderna organiska filter.
Hudperspektivet
Från ett hudperspektiv är mineralfiltren titandioxid och zinkoxid samt moderna organiska UV filter som är stora molekyler att föredra eftersom de inte kan tränga igenom huden. Därför är kroppen mindre benägen att reagera på mineral- och moderna organiska filter än ämnen från den äldre generationen av organiska filter. Det är bl.a. den låga risken för allergier och hormonstörande effekter som gör att mineralfilter ofta har använts traditionellt i produkter för barn och för personer med känslig hud. Den kosmetiska effekten kan dock upplevas som bekymmersam då mineralfilter ofta bildar en vit hinna på huden. Man har också svårare att få ett högt SPF med enbart mineralfilter (max 30 om man inte ska bli helt vit). De nya moderna organiska UV-filtren ger samma fördel som mineralfiltren, d v s att de stannar på utsidan av huden, samtidigt som de ger produkten en bättre kosmetisk känsla
Organiska filter av en äldre modell ska man undvika då man bland dessa har sett en s.k. hormonstörande effekt eller allergier. Filter av den äldre modellen är mindre molekyler och kan därmed ta sig igenom huden och i vissa fall även uppmätas i urinet. De filter som kan ta sig igenom huden och i studier visats ha en hormonstörande effekt samt även har orsakat allergier hos människa är exempelvis Benzophenone-3, Octocrylene, Homosalate, 4-Methylbenzylidene Camphor, Ethylhexyl Methoxycinnamate, Ethylhexyl Salicylate, Ethylhexyl dimethyl PABA och Butyl Methoxydibenzoylmethane.
Miljöperspektivet
När man granskar de olika UV-filtren från ett miljöperspektiv kan man konstatera att både organiska och mineralfilter har en negativ påverkan på miljön. Både titandioxid och zinkoxid som tillhör mineral-familjen har visat sig ha en negativ påverkan på vattenlevande organismer som fisk, alger och kräftdjur.
Bland de organiska filtren har även de äldre varianterna av UV-filter visat negativa effekter på miljön, bl.a. korallreven. Det beräknas att så mycket som 25 procent av solskyddsingredienserna vi applicerar på huden hamnar i vattnet. Vissa organiska filter – såsom Benzophenone-3, Octocrylene, Homosalate, Ethylhexyl Methoxycinnamate, Ethylhexyl Salicylate och Butyl Methoxydibenzoylmethane - har identifierats som särskilt farliga för de marina ekosystemen och gör koraller mer mottagliga för blekning, deformerar unga koraller och försämrar deras motståndskraft mot klimatförändringar.
Jag skulle rekommendera att välja produkter utvecklade och avsedda för den europeiska marknaden när man väljer solskydd. Dessa använder oftare nyare varianter av UV-filter som är bättre från ett hud- och hälsoperspektiv. FDA, som reglerar användningen av UV-filter i USA, har än så länge inte godkänt flera av de europeiska varianterna och amerikanska företag tenderar därför att fortfarande använda de äldre filtren.
Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate, Diethylhexyl Butamido Triazone, Ethylhexyl Triazone och Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine är exempel på moderna bra filter.
Dessa UV-filter är lite större molekyler som minskar sannolikheten för systemisk absorption (upptag i kroppen) eller endokrina, dvs hormonstörande effekter. De är också fotostabila och har lägre risk för att orsaka irritation eller allergier.
Förlita dig inte på solskyddsprodukter helt. Undvik den starkaste solen under dagen, använd kläder, hatt och solglasögon! Läs gärna vår solskyddsguide som du hittar här eller lyssna på Huddoktorerna avsnitt 10 och 11 om solskydd!
2. Ska jag använda solskydd varje dag även om jag sitter inne, eller om det är ett lågt UV-index? Behöver jag använda solskydd på vintern?
Under året varierar UV-index, framför allt med årstiderna och tid på dygnet. Andra faktorer är väder och ozonskiktets tjocklek. Under sommaren är index i Sverige vanligen 4–7 och under den mörka årstiden mellan november och februari mellan 0-2. På sommaren vid Medelhavet är UV-indexet högt eller mycket högt, mellan 7 och 10, och vid ekvatorn kan extrema nivåer, högre än 10, förekomma året runt. I Sverige står solen som högst på himlen vid sommarsolståndet i juni. Då utsätts vi också för störst mängd UV-strålning.
När UV-index ligger mycket lågt (under 2-3) i Sverige, dvs under vinterhalvåret (oktober-mars) så anser jag att solskydd inte behövs. UV-filter i sig har inget egenvärde för huden, utan är endast där för att skydda mot solens strålar. Under vår- och sommarhalvåret är det däremot enormt viktigt att skydda sig mot solen med kläder och solskydd samt att naturligtvis undvika solen när den är som starkast. Solen är den största bidragande faktorn till olika former av hudcancer samt förtidigt åldrande av huden.
3. Kan man använda syror under sommaren?
Starka syror eller syror i hög koncentration tycker jag att man bör vara försiktig med generellt och speciellt under sommarhalvåret. Om effekten är kraftigt exfolierande (peelande) så kan man bli extra solkänslig och effekten av syran riskerar att bli kontraproduktiv dvs man får hyperpigmentering/pigmentfläckar av solens strålar.
Vill man göra kemisk peeling eller använda syror med exfolierande effekt kan det vara värt att göra ett uppehåll över sommaren helt enkelt.
4. Kan jag använda retinol under sommaren?
Det här är en fråga vi ofta får och för att svara kort – det beror på olika faktorer så som hudtyp, om man tidigare har använt retinol och hur känslig man är. Ett par saker att tänka på är:
Nr 1: Använd retinol på kvällen och inte under dagen, detta beror på två anledningar. Det ena är att retinol bryts ner väldigt snabbt av solljus, dvs av UV-strålarna i solen. Du får helt enkelt inte full effekt av retinolet om du använder det dagtid.
Det andra är att man har sett att retinol kan öka solkänsligheten. Det kan bero på att man är känslig för retinol eller att man använder höga koncentrationer. Resultatet av detta kan bli att man blir torr och ser en kraftig exfolierande effekt, dvs att det bildas hudflagor. Det är viktigt att veta att retinol finns i vår hud helt naturligt men i låga koncentrationer. Är man inte överkänslig mot retinol kan man oftast använda produkter med en lägre koncentration av retinol under sommarhalvåret.
Nr 2: Använd solskydd under sommarhalvåret - helst SPF50+. Det gäller både om du använder retinol eller inte.
5. Hur hög solskyddsfaktor behöver jag för att den ska vara effektiv och hur mycket?
Det här är en mycket bra fråga och för att gå rakt på sak – man bör använda en hög SPF även om det finns en del andra saker man bör tänka på när man väljer solskydd.
Solskyddsfaktorn som alltid står utskriven, t ex SPF 30 eller 50, beskriver framförallt vilket skydd det är mot UVB-strålarna. Man måste också se efter så att det finns en UVA-symbol på förpackningen och då ger solskyddet även ett bra UVA-skydd.
Det andra som man bör tänka på är att man alltid ska applicera mycket mer produkt än vad man tror. När produkter testas för att ge den solskyddsfaktor som står på förpackningen så motsvarar det 30-40 ml för hela kroppen för att få ett fullgott skydd. Det här kan också jämställas med att man fyller en hel hand med kräm.
När det gäller ansiktet så behöver man 1-2 ml. De allra flesta av oss tar för lite, man kanske tar en liten klick av sitt solskydd för ansiktet men du behöver ta betydligt mer för att få den skyddande effekten. Så smörj på ordentligt, hellre för mycket än för lite!
