Del 1 - En solskyddsguide

Solens strålar kan vara härliga och många av oss älskar att spendera tid i solen. Faktum är att om vi njuter av solen i rimliga mängder så kan de ge oss många bra hälsofördelar. Att överexponeras för UV-strålning kan däremot leda till besvär som smärtsam, röd och inflammerad hud men även orsaka mer långsiktiga effekter som för tidigt åldrande av huden med djupa rynkor och pigmentfläckar eller i värsta fall, olika former av hudcancer. För att skydda dig mot de skadliga solstrålarna kan du försöka minimera tiden du spenderar utomhus när solen står som högst på himlen, ta på dig ett skyddande lager kläder, en solhatt och applicera solskyddsmedel på den hud som exponeras. Och just dessa - solskyddsprodukterna – dem ska vi dyka in i nu!

Den skadliga UV strålningen

När vi tänker på att sola driver våra tankar ofta i väg till en underbar dag på stranden, men som du vet är solstrålarna långt ifrån bara hälsosamma. Solstrålar innehåller olika typer av strålning som har olika våglängder, bland dem de skadliga UV-strålarna. Ultraviolett (UV) strålning är osynlig för det mänskliga ögat och finns i olika varianter - UVA som har de längsta våglängderna (320-400 nm) och minst energi, UVB (290-320 nm) som är mittemellan och UVC som har de kortaste våglängderna (under 290 nm) och högst energi. Jordens ozonskikt hjälper till och skyddar oss mot solens alla UVC-strålar medan UVB-strålningen tränger igenom det yttersta hudlagret och stimulerar melanocyten att producera mer pigment. UVB-strålarna är även kopplade till DNA-skador och hudcancer som malignt melanom. UVA-strålningen når ännu djupare in i hudlagrena och kan orsaka för tidigt åldrande som fina linjer, rynkor, vidgade blodkärl och spindelvener.

Viktig information:

UVB penetrerar epidermis men inte dermis och går inte genom ett glasfönster.

UVA tränger djupare in i huden och strålningen tränger igenom dermis. Det går även genom ett glasfönster.

UV-index - berättar för oss hur farliga solstrålarna är 

UV-index är en internationell standard som används för att mäta hur intensiva - och därmed skadliga solens UV-strålar är. Med hjälp av det, kan vi jämföra hur intensiva UV-strålarna är på olika platser och tider på dygnet. Ju högre indexvärde, desto starkare är UV-strålningen som du utsätts för. En illustration av UV-index i figur 1 visar hur UV-indexet normalt ser ut i Sverige.

I skandinaviska länder ligger UV-indexet vanligtvis mellan 4 - 7 under sommarsäsongen och mellan 0–2 under vintern, detta skulle kunna förklara vår längtan efter solen varje vår! Vid ett lågt UV-index behöver man inte använda solskyddsmedel, men vid ett högt UV-index där strålningen är mer intensiv så måste man skydda sig, detta eftersom ett högt UV-index ökar riskerna för negativa effekter.

Det är viktigt att skydda sig mot både UVA- och UVB-strålning, därför bör ett bra solskyddsmedel ge skydd mot båda. Solskyddsfaktorn (SPF) beskriver främst produktens skydd mot solens UVB-strålning där ett högre SPF ger ett bättre skydd. Den högsta SPF som du kan se på en solskyddsprodukt är SPF 50+ vilket innebär ett mycket högt skydd. Produkter som är märkta med en UVA-symbol (bokstäverna UVA omgiven av en ring) innebär att de ger ett tillräckligt skydd mot solens UVA-strålar. För att få det skydd som utlovats på förpackningen måste du applicera produkten i ett jämnt och tjockt lager. För att kunna bibehålla ett bra skydd bör du återapplicera solskyddet med jämna mellanrum, särskilt om du har badat eller tränat. Att skapa en produkt som ger skydd efter bad och träning är dock en utmaning eftersom det kräver att produkten är vattenresistent samtidigt som den inte ska kännas för klibbig att ha på huden. 

(Exempel på hur en typisk sommardag kan se ut i skandinaviska länder) 

Hur fungerar solskydd?

Solskyddsmedel innehåller aktiva ämnen som kallas UV-filter. Dessa ämnen skyddar huden genom att absorbera och reflektera skadliga UV-strålar från solen. För att uppnå ett effektivt och balanserat skydd mot UV-strålning måste en kombination av olika UV-filter användas. Solskyddsmedel får endast innehålla specificerade verksamma ämnen och enbart i godkända mängder. Dessa ämnen finns med i föreskrifter och förordningar, och regleras av myndigheter såsom Läkemedelsverket i Sverige, FDA i USA och CFDA i Kina. Att utveckla och tillverka solskyddsprodukter som uppfyller alla dessa krav, som ger ett bra och bredspektrumskydd och som dessutom känns behagligt för huden är en komplicerad och kostsam process.

De skyddande UV-filter som används i solskyddsmedel fungerar genom att antingen absorbera eller reflektera solens UV-strålar- eller en kombination av båda. På detta sätt minskar de mängden skadlig UV-strålning som tränger in i huden och som påverkar kroppens celler. Därför måste solskyddsfiltren stanna kvar på hudens yta för att de ska vara effektiva.

När man pratar om UV-filter är de vanligtvis uppdelade i organiska filter och mineralfilter. Skillnaden mellan de två formerna är främst att organiska filter är lösliga i produkten, medan mineralfilter förblir som partiklar. En annan skillnad är också vad de består av, organiska filter är organiska (baserade på kol) molekyler medan mineral är som ordet avslöjar - mineralbaserade. Detta är dock inte helt sant, vissa nya och moderna organiska filter är nämligen också partiklar och kan därför ses som mineralfilter. Olika UV-filter har olika egenskaper och skiljer sig åt både i effektivitet samt i hur de påverkar huden, och det är viktigt att göra ett noggrant val vid utveckling av solskydd. 

Organiska filter

De flesta UV-filter som är godkända och som används i solskyddsmedel är organiska filter i form av antingen pulver eller oljor. För att pulverfiltren ska vara effektiva måste de lösas i oljor och fetter. Ju högre SPF är, desto fler UV-filter måste användas och motsvarande fler och högre halter av oljor för att pulvret ska lösas upp i formuleringen. De högre halterna kan göra att produkten känns mer fet eller klibbig att applicera, särskilt på en varm och svettig dag.

Vissa organiska filter är kopplade till hormonstörande effekter.

"Ett hormonstörande ämne är ett ämne som förändrar det endokrina systemets funktion(er) och därmed orsakar negativa hälsoeffekter"

Huvudsakligen är bensofenoner (dvs. oxybenzon), kamferderivat och cinnamatderivat kopplade till hormonstörande effekter. Dessa UV-filter är generellt involverade i störningen av hypotalamus-hypofys-gonadala systemet. Genom djurförsök och cellstudier har man kunnat påvisa att exponering för dessa kemikalier framkallade en hormonstörande påverkan såsom östrogenliknande effekter eller androgenliknande. Potentialen för hormonstörande ämnen framgår av tabell 1.

Vissa organiska filter är även motsägelsefullt känsliga för UV-ljus. Det innebär att de kan brytas ner i närvaro av solljus vilket minskar deras solskyddande egenskaper. Dessutom kan det i vissa fall bildas skadliga ämnen som kan orsaka allergier eller andra oönskade biverkningar. Vissa organiska UV-filter misstänks, eller har i modeller visat sig vara hormonstörande. De mest hudvänliga och effektiva ekologiska eller organiska UV-filtren har en hög molekylvikt, vilket innebär att de inte tränger in i huden. Det är därför av yttersta vikt att göra ett noggrant urval av UV-filter och ingredienser när man formulerar en bra solskyddsprodukt.  

Nu ska vi djupdyka i de organiska UV-filtren. För en konsument kan det vara svårt att läsa och förstå sig på ingredienslistan samt vilka filter som används i produkten eftersom filtren har komplexa namn. Dessutom kan användningen och namnen på filtren variera i olika delar av världen. Flera av de mer nyutvecklade och bättre organiska UV-filtren är begränsade för användning i USA vilket innebär att den amerikanska marknaden använder många filter som fasats ut i Europa och större delen av världen, på grund av säkerhetsrisker.

Organiska UVB filter

Aminobenzoates var bland de första UV-filtren som användes men har mer eller mindre fasats ut i Europa. Filtret absorberar UVB men kan inte absorbera UVA. PEG-25 PABA är ett effektivt UVB-filter; det rapporterades dock, tillsammans med Benzophenone-3, som det allra vanligaste fotoallergenet och kontaktallergenet

Cinnamates ersatte eller kompletterade PABA och är ett potent UVB-filter och inkluderar Ethylhexyl Methoxycinnamate och Isoamyl p-Methoxycinnamate. Ethylhexyl Methoxycinnamate är det mest förekommande UVB-filtret i USA och har fortfarande en utbredd användning i Europa. Dock är Ethylhexyl Methoxycinnamate emellertid inte särskilt fotostabilt och bryts efter kort tid ned i närvaro av solljus, särskilt i kombination med UVA-filtret Butyl Methoxydibenzoylmethane. Ethylhexyl Methoxycinnamate anses också vara ett hormonstörande ämne och har en negativ miljöpåverkan. 

Salicylates är svagare UVB-absorbenter och ger därför en lägre ökning av skyddet per tillsatt mängd. De används också för att lösa upp andra UV-filter och därigenom öka den skyddande effekten. Exempel på dessa är Homosalate och ethylhexyl Salicylate. Denna grupp av ämnen misstänks ha hormonstörande effekter och undersöks nu med avseende på detta.

Octocrylene är ett mycket vanligt organiskt filter och en relativt svag UVB-absorbent. Filtret har en utbredd användning men har associerats med fototoxicitet och fotoallergisk potential. Det anses även vara miljöförorenande och kan orsaka korallblekning.

 Phenylbenzimidazole är ett UVB-filter som är en vattenlöslig förening som vanligtvis används i produkter där du önskar en lättare, mindre fet känsla och när vattenresistensen inte är kritisk. Även om ämnet rapporterats kunna orsaka fotoallergi, så anses det ha en låg risk att orsaka sensibilisering.

Ethylhexyl Triazone och Diethylhexyl Butamido Triazone är moderna mycket effektiva UVB-filter med en stor molekylstorlek. På grund av storleken kan de inte tränga in i huden och är därför inte förknippade med hudallergi, hudreaktioner eller em endokrin effekt. De är godkända i EU men för närvarande inte i USA. Används i Skinome Sun Emulsion.

Organiska UVA och UVB filter med brett spektrum

Benzophenones absorberar mestadels UVB. Bensophenone-3 anses dock vara ett bredspektrumfilter eftersom den också absorberar UVA. Av alla UV-filter har dock Bensophenone-3 störst sannolikhet att framkalla kontakt- eller fotokontaktdermatit och har därför i stor utsträckning fasats ut.

Bis-Ethylhexyloxyphenol Metoxifenyltriazin är ett modernt UV-filter som ger ett bredspektrumskydd och absorberar bra i både UVA- och UVB-området. Ämnet har en stor molekylstorlek och är inte associerad med allergier, en endokrin effekt eller hudreaktioner. Används i Skinome Sun Emulsion. 

Methylen Bis-Benzotriazolyl Tetrametylbutylfenol (nano) är ett organiskt partikelfilter som absorberar bra i både UVA och UVB. I likhet med titandioxid och zinkoxid kommer det att ge en vit hinna när det används i produkten och appliceras på huden. Det har associerats med vissa hudreaktioner, men detta kan också relateras till tillsatserna som används i råvaran. 

Drometrizole Trisiloxane har en mer begränsad användning i specifika märken. Den har en större molekylstorlek och stannar därför ovanpå huden och ger en begränsad risk för penetration och därmed mindre risk att orsaka olika hudreaktioner.

Organiska UVA Filter

Butyl Methoxydibenzoylmethane har historiskt sett varit det mest använda UVA-filtret. Det är emellertid mycket fotoinstabilt, särskilt när det används tillsammans med cinnamaterna, vilket även är varför dess effekt sjunker i kontakt med solljus.

Terephthalylidene Dicamphor Sulfonic Acid och Disodium Phenyl Dibenzimidazole är fotostabila ämnen med större molekylstorlek och även hydrofila och håller sig därför ovanpå huden med begränsad risk för penetration.

Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate är ett fotostabilt modernt UVA-filter som har ersatt Butyl Methoxydibenzoylmethane som det huvudsakliga organiska UVA-filtret. Detta filter har inga rapporterade allergier eller endokrina effekter och anses därför vara allergivänligt. Används i Skinome Sun Emulsion

Mineral filter

En vanlig missuppfattning är att mineral solskyddsmedel skyddar huden från UV-ljus genom reflektion och spridning av UV-ljuset. Det är bara delvis sant; de reflekterar UV-ljus, men huvuddelen absorberas på samma sätt som de organiska UV-filtren fungerar. Det mesta av reflektionen sker i det synliga ljuset som vi ser, vilket är anledningen till att vi ser den (oönskade) vita hinnan på huden.

Zinkoxid och titandioxid är de två godkända mineralfiltren som ofta kombineras för att ge ett optimalt UV-skydd. Zinkoxid ger tillsammans med titandioxid ett mycket bra skydd mot både UVB och UVA, och skyddar även mot längre UVA-våglängder (340 till 400 nm). Både zink och titandioxid är mycket fotostabila och reagerar inte med andra UV-filter.

Mindre partiklar, så kallade nanopartiklar, ger även ett bättre skydd mot solens UV-strålar än större partiklar. En annan fördel med de mindre nanopartiklarna är också att den vita beläggning som mineralfilter kan lämna på huden minskar. Ju mindre partiklarna är, desto mindre av ett vitt lager lämnar filtret på huden. Även om nanopartiklarna är små så är det fortfarande för stora för att kunna tränga in i huden, och mycket större än de flesta andra ämnen och UV-filter som används.

Det finns en identifierad risk om man andas in partiklarna och därför används de inte i sprayprodukter, men i krämer är de helt säkra. Sedan 2013 är det obligatoriskt att märka produkter som innehåller nanopartiklar i EU. Till exempel kan ett solskyddsmedel märkas enligt följande: Zinc Oxide (nano).

 Sammanfattningsvis kan mineralfilter inte tränga in i huden utan de förblir på ytan där de skyddar mot den skadliga strålningen. Eftersom mineralfilter inte kan tränga in i huden är det mindre troligt att kroppen reagerar på dem än på de organiska filtren. Det är bland annat den låga risken för allergier och bristen på hormonstörande effekter som gör att mineralfilter ofta används i produkter för barn och för personer med känslig hud. Båda används i Skinomes Sun Emulsion SPF50+-serie.

Sammanfattning av UV filter som används idag

De vanligaste UV-filtren som används i solskyddsmedel listas i tabell 1.

Tabell 1. UV-filter som används i Europa. INCI står för International Nomenclature of Cosmetic Ingredients och är det namn som anges på ingredienslistan. Huvudabsorbans definierar det primära UV-området som respektive filter är verksamt inom. Den hormonstörande effekten och risken för allergi framgår av tabellbaserad vetenskaplig evidens.    

Hur man väljer rätt solskydd och hur man bör använda det

När du ska välja en solskyddsprodukt finns det otaliga alternativ. För att minimera de risker det innebär att vara i solen och för att minska användningen av solskyddsmedel är det bästa sättet att klä på sig ordentligt och undvika solen när den står högt på himlen. Men trots detta, det är också viktigt att regelbundet applicera ett solskyddsmedel på de områden som exponeras. Välj helst en produkt som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning och som ger ett högt eller mycket högt skydd. Genom att välja produkter som är doftfria gör du dig själv och din hud en tjänst eftersom parfymer är bland de mest allergiframkallande ämnena som används i kosmetiska produkter, en effekt som till och med kan förvärras av solljus. För att hitta rätt produkt för just dig, är det bra att tänka på:

  • Vilken hudtyp du har. Ljusa och rödhåriga människor måste skydda sig i större utsträckning för att inte bränna sig. 
  • Hur ljus och stark solen är. Kontrollera hur högt UV indexet är  i ditt område.
  • Att ditt solskydd ger dig rätt skydd. Välj en produkt med UVA-symbol som säkerställer att du får ett bra skydd med brett spektrum. 
  • Välj en fotostabil produkt som inte förlorar sin effekt när du stannar i solen.  
  • Solskyddsprodukter med både mineral filter och nya moderna organiska UV-filter är bäst för att säkerställa ett bra skydd mot solen.  

För att få bästa möjliga solskydd bör du använda minst lika mycket av produkten som tillverkaren rekommenderar, eftersom det är den mängd som har använts vid testning av produkten. En persons hudyta uppskattas vanligtvis till cirka två kvadratmeter och mängden produkt som används i SPF-testerna är två milligram per kvadratcentimeter. Detta motsvarar cirka 40 ml för en vuxen kropp, vilket är mer än vad de flesta använder när de applicerar solskyddsmedel. En vanlig standard som används för att få tillräckligt med kräm är att applicera mängden som ryms i en kupad hand på hela kroppen. Om du använder spray eller mousse är det mycket svårare att förstå hur mycket som behövs, eftersom det inte går att kvantifiera på samma sätt. Dessutom är det bäst att applicera en mindre mängd på en kroppsdel i taget för att få en så smidig och jämn applicering som möjligt.

En studie har visat att solskyddet ökar avsevärt när produkten appliceras flera gånger (Heerfordt, Torsnes, Philipsen, & Wulf, 2018). Det är också lättare att få en bättre applikation om du applicerar solskyddsmedel innan du går ut i solen och börjar svettas. Naturligtvis måste du också kontinuerligt återapplicera solskyddsprodukten under dagen. Hur ofta det behövs beror på hur aktiv du är och hur mycket produkten gnuggas av, men det är bäst att applicera ditt solskyddsmedel varannan timme och alltid efter att du badat.  

Kläder efter väder

Kläder är den första försvarslinjen vi kan ta mot solen. Att bära rätt kläder kan dessutom erbjuda ett säkrare solskydd än solskyddsmedel, eftersom det är svårare att använda solskyddsmedel på rätt sätt (ojämn applicering, för liten mängd, ingen åter applicering). Hur påverkar olika klädesplagg hur väl du är skyddad? Hur kan du vara säker på att klädesplagget effektivt blockerar solens strålar?

Här är några tips:

  1. Mörka kläder - svart och marinblått, absoerberar mer UV-strålar än ljusare färger som vitt och pasteller. Till exempel har en vardaglig vit bomulls-T-shirt en SPF på endast cirka 10. Som tumregel kan man tänka - ju mer intensiv nyansen är, desto bättre skydd kommer kläderna att ge.

  2. Material: Liksom färg kan materialet, vävningen och strukturen på dina kläder påverka hur väl det skyddar dig från UV-strålar. Syntetiska och halvsyntetiska fibrer som polyester eller rayon är de bästa materialvalen för solskydd, liksom täta, tunga, tätt vävda tyger som ull, denim eller manchester. I motsatt ände av spektrumet finns lätta tyger (till exempel raffinerad bomull), som tenderar att vara tunnare och låter mer ljus passera igenom. Exempel: 
  • Skjorta (Denim-jeans) SPF 1700
  • Blus 100% viskos: SPF:15
  • Vit T-shirt 100% bomull: SPF 10
  1. Storlek: Det är ganska uppenbart att ju mer hud du täcker, desto bättre skyddad är du mot solens strålar. Det kan däremot vara lätt att glömma att det även gäller med hattar! För bäst solskydd, välj en hatt som har en bred kant (3 tum eller mer) och med en tätt vävd struktur. En halmhatt kan nämligen göra att UV-strålarna tränger igenom dess öppningar. När det gäller solglasögon, välj en robust modell med breda linser som täcker ögonen, ögonlocken och så mycket av de omgivande områdena som möjligt och se till så att solglasögonen sitter ordentligt på plats för att ge fullständigt skydd mot solens skadliga strålar. Om solglasögonen glider ner på näsan så ökar risken för solskador på ögonen.  
  1. Lös passform: En löst sittande skjorta ger en bättre SPF än en som sitter tight.